En tålmodigare, värmekänsligare, klokare, kärvänlig-men-självständig-are hund får man kanske leta efter (hämtar ju min egen hundvalp imorgon så vi får väl se om det blir annat ljud i skällan då.. ;) )!
Zappa, den blandras som vi reste med från staden vid den stora sjön till byn vid det långa vattnet är härlig!
In i bilen, inget gnäll, inte något illamående och säger snällt till när det är dags att kissa.
Sover snällt och kastar sig efter skuggan i baksätet.
Ettåringen i framsätet lika duktig hon! Den cirkus vi tänkte oss uteblir nästan helt, och vart vi än kommer vill alla beundra den lilla björnungen.
Sverige är vackert, den resa bakåt i årstiderna som vi gjorde är spännande. Det blir ljusare men tidigare vår för varje landskap vi passerar längs Inlandsvägen. Det är en nästan flytande känsla att kissa en hundvalp i ett nattljust Sveg, långt hemifrån. Inte en människa förutom bilisten med ett guppande släp som bränner genom stan vid fyratiden. Men fåglarna...
Nu på Arlanda och snart i hemstaden igen. En lång resa i vårt avlånga land.
Kram från yrsa,
som är så trött att det gungar under fötterna. När hon sitter ner.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment