Thursday, February 23, 2012

Från en tid till en annan - verkligen!

Ja, så har han kommit och hunnit installera sig en bit. Vår son!

Det tog 7 veckor, sedan förstod jag hur jag verkligen måste inse att jag faktiskt inte har något annat för mig än att ta hand om honom. Hela dagarna och hela nätterna! Med huvudet och min excellenta planering förstod jag precis vad det innebar men det tog 7 veckor innan jag började känna att jag faktiskt inte har någon annan uppgift just nu - inte dammsuga, inte baka, inte handla, inte nåt! Jag har en uppgift allena - att ge min son en så trygg, säker, varm, harmonisk och lekfull start i livet som bara är möjligt! Då går det inte att samtidigt önska att han ska sova så att jag kan baka kanelbullar - det går tvärtom stick i stäv med min uppgift!

Naturligtvis vill jag att han ska sova, sömn är viktigt, men inte av någon annan anledning än att sömn just är viktigt. Och när han vaknar vill jag vara där och säga "Godmorgon!"

Man skulle kanske kunna beskriva min nya tid som smått meditativ? I en bubbla av "fullständigt lugn" *harkel, host, host* låter jag dagarna gå; studerar dem, njuter av dem, skrattar och gråter vid dem. Och låter dem passera. Endast tiden med honom och familjen, vänner och vovven, räknas.

/
yrsyrsa